Tandemaljen är det hårdaste ämnet i kroppen, men den kan ändå skadas. Med hål i tänderna, dvs. kariesbildning, avses att emaljen och tandbenet går sönder. Kindtändernas bettytor, mellanrummen mellan tänderna och tandköttskanten drabbas lättast av karies, eftersom det ofta är besvärligt att rengöra dem.

Karies ger inte nödvändigtvis några symptom och kan därför ibland avancera obemärkt. Därför borde även symptomfria tänder regelbundet kontrolleras hos tandläkaren.

Ett begynnande hål orsakar vanligtvis ilningar och köldkänslighet i tanden. När karies utvecklas visar det sig som palpations- och värmekänslighet i tanden. Tandvärk kan också vara ett tecken på utvecklad karies. När symptomen visar sig lönar det sig att kontakta tandläkaren.

Hur utvecklas karies i tanden?

En tand består av emalj, tandben (dentin) och tandens kärna, pulpan. Emaljen är det hårdaste ämnet i kroppen. Under emaljen börjar tandbenet, som har en mjukare struktur. I pulpan sitter blodkärlen som förser tanden med blod och nerverna som sköter tandens känslo- och smärtsinnen. Tanden sitter fast med trådar i det omgivande benet.

Karies börjar i emaljen och kan avancera till dentinet och vidare till pulpan. Eftersom dentinet är mjukare än emaljen, avancerar karies snabbare i det.

Varför får man hål i tänderna?

De tre vanligaste orsakerna till hål i tänderna är bakterierna i munnen, kosten och saliven.

I munnen finns det normalt sett olika bakterier. Kariesbildning orsakas i synnerhet av mutanta streptokock-bakterier. En del har fler mutanta streptokock-bakterier än andra i munnen. För att överleva i munnen behöver bakterierna socker. När bakterierna använder socker som näring bildas sura ämnen ur deras ämnesomsättning. Dessa syror fräter på emaljens yta, vilket gör att emaljens strukturella delar förstörs.

Det betyder att en sockerhaltig kost orsakar hål i tänderna. Kosten är en annan viktig faktor vid kariesangrepp. Kvaliteten på kosten och framför allt hur ofta man äter påverkar kariesangrepp. Framför allt söta mellanmål som äts ofta och syrliga läskedrycker är mycket skadliga för tänderna.

Saliv sköljer munnen, vilket minskar mängden bakterier på tändernas yta. Saliven innehåller mineraler som stärker emaljens yta. Salivens effekt är den tredje viktiga faktorn vid uppkomsten av karies. En torr mun och minskad salivutsöndring utsätter tänderna radikalt för karies.

Förebyggande av kariesangrepp

Det bästa sättet att undvika hål i tänderna är att ha en god munhygien. Noggrann tandborstning morgon och kväll med fluortandkräm är a och o. Mekanisk borstning lösgör bakterierna från tändernas yta. Fluoren i tandkrämen gör emaljen på tänderna ännu hårdare och kan till och med reparera och stoppa skador på emaljen. Förutom från fluortandkräm får man fluor från till exempel fluortabletter och fluorlack som tandläkaren använder. Dessutom ska mellanrummen mellan tänderna rengöras med tandtråd eller tandstickor, eftersom tandborsten inte når dit.

Varje mellanmål eller måltid orsakar en syraattack, vilket gör att de sura ämnena fräter på tändernas yta i upp till en halvtimme. För att antalet syraattacker ska vara så litet som möjligt, bör man äta med regelbundna mellanrum. Det är bäst att äta söta delikatesser i samband med måltiden. Småätande, söta och syrliga drycker och onödiga mellanmål bör undvikas.

Efter måltiden är produkter med xylitol att rekommendera. I stället för vanligt godis lönar det sig att äta sötsaker smaksatta med xylitol. Munnens bakterier kan inte utnyttja xylitol, vilket innebär att det inte uppstår några syraangrepp. Att tugga på xylitoltuggummi ökar dessutom salivutsöndringen, vilket sköljer bort bakterierna och försvagar bakteriernas syrliga ämnesomsättningsprodukter.

Förebyggande av kariesangrepp hos barn

Mutanta streptokock-bakterier som orsakar karies smittar redan i barndomen, vanligtvis av modern. Bakterieinfektionen kan fås med saliven till exempel genom att äta med samma sked eller slicka barnets napp. Ju yngre barnet är när det utsätts för bakterien, desto säkrare är det att bakterien smittar. Det är bra att undvika salivkontakt med barnet och det finns skäl också för modern att sörja för sin munhygien. Endast undvikande av mutanta streptokock-infektioner skyddar inte barnet mot karies.

Barnet saknar inte godis innan han eller hon får lära sig att äta godis. Ju senare barnet intresserar sig för godis, desto bättre kan han eller hon undvika karies under livet.

För små barn skiljer sig den rekommenderade fluormängden från fluorrekommendationerna för vuxna. I övrigt gäller samma regler för god munhygien och regelbundna måltider som för vuxna när det gäller förebyggande av hål i tänderna hos barn. Det är bra att börja rengöra mellanrummen mellan tänderna när mjölktänderna har bytts ut.