Man får oftast sina visdomständer när man är runt 20. De kan också komma senare i livet, men sällan efter 26 års ålder. Ungefär 90 % av alla 20-åringar har minst en visdomstand som inte vuxit ut eller bara vuxit ut delvis. Vissa får inga visdomständerna – ungefär 2 % av finländarna saknar medfödda visdomständer.

Måste man dra ut visdomständer?

Visdomständer måste oftast dras ut. Det är din tandläkare som bestämmer om det behövs. Om det finns tillräckligt med plats för visdomstanden i tandbågen eller om visdomstanden sitter helt inne i käkbenet är det möjligt att tandläkaren bedömer att den inte behöver dras ut.

Visdomständer som växer ut ger ofta upphov till problem eftersom visdomständer inte uppför sig på samma sätt som andra permanenta tänder. Andra tänder behövs för bettet och är oftast ordentligt synliga när de väl växt ut. Om det är sannolikt att en visdomstand kommer att ge upphov till problem när den växer ut tas den bort. 

Smärta och värk som orsakas av en visdomstand är den vanligaste anledningen till att unga vuxna uppsöker tandläkarvård.

Visdomständer som ger upphov till besvär dras oftast ut eftersom de vanligtvis inte behövs för bettet. De vanligaste anledningarna till att man drar ut visdomständer är dålig position, ont om plats i tandbågen, karies eller inflammation i pulpan.  Ofta leder även perikoronit, d.v.s. inflammation i en visdomstand, till att tanden tas bort. Detta görs dock först sedan den akuta inflammationen läkt.

Inflammation i en visdomstand, d.v.s. perikoronit

Perikoronit, alltså inflammation i slemhinnevävnaden som omger en visdomstand, är bland de vanligaste anledningarna till att visdomständer dras ut. Särskilt partiellt frambrutna visdomständer drabbas ofta av perikoronit. Detta beror på att en partiellt frambruten tand ger bakterier en väg in i fickan mellan tanden och tandköttet. Denna ficka är ovanligt djup och täcks av en slemhinnekant. Det är då omöjligt att rengöra en partiellt frambruten tand och tandköttsfickan som omger den. Detta gör det möjligt för bakterier att föröka sig vilket oftast till slut leder till inflammation.

Inflammation i en visdomstand uppstår oftast i samband med frambrott varför den sällan uppträder efter 30 års ålder. Att det är trångt mellan tänderna i underkäken bidrar till att det uppstår inflammation i vävnaden som omger visdomstanden, likaså tandens position och partiellt frambrott.

Partiellt frambrutna visdomständer i underkäken är särskilt utsatta för perikoronit och ger oftast upphov till kraftigare symtom. 95 % av alla diagnosticerade perikoronitfall drabbar visdomständerna i underkäken.

Symtom vid inflammation i en visdomstand

Symtom vid inflammation i en visdomstand, alltså perikoronit, omfattar smärta, svullnad, en otrevlig smak i munnen, illaluktande andedräkt och varbildning i tandköttsfickan som omger visdomstanden. Inflammationen kan också ge upphov till allvarligare symtom, t.ex. feber, varbölder eller svårigheter med att öppna munnen, något som kräver snabba åtgärder. Om du upptäcker tecken på inflammation ska du kontakta din tandläkare. Det är svårt att behandla perikoronit på egen hand.

Behandling av inflammation i en visdomstand

Perikoronit behandlas ofta med att visdomstanden dras ut då inflammationen ofta återkommer. Om visdomstanden inte dras ut eller åtgärden skjuts upp till nästa besök kan tandläkaren ordinera dig antibiotika och smärtstillande samt be dig använda munvatten med klorhexidin som finns att köpa på apotek.

Symtom på perikoronit kan lindras med god munhygien, alltså omsorgsfull tandborstning. Tandborstning kan göra ont och kännas obehagligt p.g.a. inflammerade slemhinnor. Det är dock viktigt att rengöra det inflammerade området. Om du inte kan borsta där kan du rengöra området genom att skölja munnen i ett par veckor med munvatten som innehåller klorhexidin.

Hur avlägsnas visdomständer?

Innan en visdomstand avlägsnas undersöker din tandläkare din mun och tanden som ska avlägsnas samt gör upp en behandlingsplan för åtgärden. Visdomstanden röntgenundersöks så att man kan se dess position, var dess rötter finns samt hur rötterna ansluter till omgivande vävnad.

Visdomstanden kan behöva undersökas ytterligare, något som ofta sker med mikro-CT med tredimensionell avbildning. Visdomstanden avlägsnas kirurgiskt under lokalbedövning. Ingreppet kan vara lätt eller krävande beroende på omständigheterna i munnen.

Operation av visdomstand

Att avlägsna t.ex. en partiellt frambruten visdomstand kan vara en mer krävande åtgärd än en vanlig tandutdragning samt kräva kirurgiska ingrepp. När tanden avlägsnats placeras en steril kompress i hålet efter tanden. Genom att tugga på kompressen i ca 20–30 minuter försvagas blodflödet och blödningen och blodet i hålet koagulerar vilket skyddar hålet mot uttorkning.

När visdomstanden avlägsnats

När visdomstanden avlägsnats får du instruktioner för egenvård. Det är viktigt att följa instruktionerna så att såret efter visdomstanden läker.

När tanden avlägsnats ordinerar din tandläkare dig smärtstillande och eventuellt även antibiotika för att undvika infektioner efter ingreppet.

I fall där tanden som avlägsnas är inflammerad eller ingreppet är krävande kan du också få antibiotika före ingreppet. Behandlingen med antibiotika inleds då ca 30–90 minuter före ingreppet och fortsätter sedan i 2–7 dagar.